Du är här | Hem: Band & Album: KSMB: Rika Barn Leka Bäst | Tillbaks till KSMB
 
 
 






 
KSMB Album LP/CD MNW112P/MNWCD112 Augusti 1981
Inspelad: MNW studio av Tomas Gabrielsson och Robert Wellerfors, februari-mars 1981.
Mixad: på MNW av Tomas Gabrielsson, Curt-Åke Stefan och KSMB - Producerad av Tomas Gabrielsson
Omslag: Lars Ermalm/KSMB


PERSONAL:
Steppan Guiance - sång
Alonzo - sång
Guld-Lars - gitarr
Peter Ampull - gitarr
Johan Johansson - trummor
Magnus Ulvesjö - bas
Tomas Gabrielsson - piano
Pär Wiklund - sax
Björn Hallin - trumpet, flygelhorn
Per Nordfeldt - trombon


Av alla plattor jag gjort är den definitivt denna som blivit mest sågad vid fotknölarna när den kom. För mig är det en platta som jag fortfarande är riktigt stolt över, samtidigt som jag blir påmind om den såpass ofta att den känns som ett ok att bära bland.



Det är i alla fall KSMB i sitt ässe och vår mest genomarbetade skiva. Det fanns en hel del outgivet material från den här sessionen, jag försökte leta upp det när jag gjorde Sardjentpepper-plattan men ingenting utom en översatt Dylan-låt fanns kvar i MNW:s arkiv.
     Låtarna är gjorda på ett par månader under vintern och det märks tycker jag, det är mycket svarta grubblerier från en nittonåring som undrar vart livet är på väg. Det var roligt att repa in låtarna, en intensiv period

med rep på kvällarna, Röda Rummet på nätterna och jobb på posten klockan fem på morgnarna. Ifall KSMB någon gång var ett fast band så var det nu, och det var nog den största kicken.
     Omslaget är dessutom enkelt och bra. Innan dess skulle alla band av våran typ stå uppradade i skinnpajar framför en tegelvägg. Vi ville inte ha några bilder, bara bandnamnet i stora bokstäver. Inom ett par år hade Commando, Imperiet, Lolita Pop och några till släppt plattor med snarlika omslag.



1. SEX NOLL TVÅ
Mitt livs mest lyckade bluff. Det var mycket pretentiösa depptexter i omlopp på den tiden. Sex Noll Två gjordes så att man skulle kunna få texten till det man nu ville, och det var skojigt att läsa recensionerna med allting som journalisterna hade den här låten till att betyda. Titeln kommer ifrån att en av dom första gångerna vi repade in låten så var den exakt så lång. Jag snodde rätt friskt från agentmusik och James Bond-teman till musiken, och sämre saker finns det att sno från.

2. UPP & NER
Jag har faktiskt inga speciella reflektioner runt den här låten annat är att den var förbannat svår att både spela trummor och köra på när man körde den live.
 
3. POLSK ZCHLAGER
Låten gjordes i skallen, utan instrument, under en promenad våren -80. Jag gillar såna här Beatlesmusichall-låtar, och den här är trevlig att tralla på när man är ute och går. Jag spelar den fortfarande ibland. Egentligen så var det




ett scatsong-solo i mitten av låten, men det blev fan så mycket häftigare med flygelhornen. Blås fick man nästan inte ha då, möjligtvis någon ensam fånig bröl-sax, men det var Ampulls idé att ta in en hel blåssektion. Det hade inget "punk"-band vågat göra tidigare.
 
4. BLÅTT & GULD
Jag hade flytta till Wargentinsgatan på Kungsholmen, och när jag skulle hem från Röda Rummet på nätterna brukade jag gå över "plattan". Då som nu var det ett jävla liv där, en salig

blandning av pundare, snutar, skinnhuvuden, allmänt löst folk och en och annan förvirrad dam i päls. Tiden förändrar mindre än man tror ibland.
 
5. KLOCKAN 8
Fängelseturnén vi gjorde 1980 var en ögonöppnare och väckarklocka jag önskar alla att få. Då skulle snacket om att fångar har det för bra och att det daltas för mycket att tystna. Vi spelade på Hall på julafton 1980. Dom enda fångar som såg oss var dom som inte hade fått julpermis,




och dom som trots julpermis inte hade någon att åka till. När vi skulle åka bönade en marockansk snubbe om att få bli medsmugglad i lådan till min bastrumma. Han skulle mucka en vecka senare och bli utvisad till Marocko där en livstidsdom väntade honom för någon brass-affär. Vafan gör man? Jag undrar ibland hur det gick för honom. Klockan 8 låstes celldörrarna även denna kväll. God Jul!
 
6. SNOPPROCK
Vi var och såg Pink Champagne för första gången några månader innan

inspelningen. Dom var så feministiska den kvällen att dom inte ansåg män vara kapabla till ett skit, särskilt inte till att spela musik. Detta är en liten replik för att reta upp dom. Det lyckades inte, för vi blev dom bästa vänner och turnerade en del tillsammans. Lite senare fick jag skriva ett par låtar till dom...och därmed chans att korrigera lite, om man får vara så djärv och sarkatisk.
 
7. JAG ÄR INGENTING
Alonzo hittade en gammal italiensk dikt som han




översatte och moderniserade lite. Ampull gjorde låten. Den är en av dom vanligaste låtarna med KSMB att göra cover på har jag märkt, antagligen för att dom fick till en bra låt som är genial i sin enkelhet.
 
8. JAG VILL BARA DANSA
Ytterligare en känga. Den här gången åt alla bror-duktig och veta-bäst-typer. Dåförtiden fans det en kader av folk som anklagade banden för kommersialism, divalater och andra hemskheter om man gick på fel krog eller inte målade knytnäven röd...och

såna är ju jätteroliga att retas lite med.
 
9. DRÖMMAR
Slutlåten på plattan. Alonzo hade jobbat på Björnkullas psyk-hem lite tidgare och jag tror det är därifrån han fick uppslag till texten. Här utsattes vi för en kupp av Tomas Gabrielsson. Vi hade gett honom klara order om att den här låten skulle tonas ner och att Sex Noll Två inte skulle tonas. Tomas gjorde som vi sa, sedan skjutsade han oss hem på natten. När plattan kom ut var det precis




tvärtemot våra anvisningar. Det visade sig att han åkt tillbaks till Vaxholm på natten och mixade om låtarna så att det blev på det här sättet. Det är visserligen en petitess, men vem i hela världen kan man lita på? Inte är det på Gabrielsson i alla fall.



1.  SEX NOLL TVÅ
2.  UPP & NER
3.  POLSK ZCHLAGER
4.  BLÅTT & GULD
5.  KLOCKAN 8
6.  SNOPPROCK
7.  JAG ÄR INGENTING
8.  JAG VILL BARA DANSA
9.  DRÖMMAR