Du är här | Hem: Band & Album: John Lenin: Peace for Presidents | Tillbaks till John Lenin
 
 
 






 
JOHN LENIN "PEACE FOR PRESIDENTS"
LP MNW (MNWP162) november(?) -87
Inspelad i Vaxholm, sommaren som aldrig kom 1987
Producerad av Jan Zachrisson
Mixad av Curt-åke Stefan och Jan Zachrisson
Tekniker: Lasse Tengroth, Jan Zachrisson, Curt-åke Stefan, John Lenin. Omslag: Hank Fagerstedt. Foto: Micke "RIP" Borg. Omslags-Musse: John Ross Svensson


PERSONAL:
Johan Johansson - sång, lite av varje
Lasse Bax - bas, ak-bas
Peter Sjölander - gitarr
Ola Norrman - trummor, vibrafon
Favorit-Lars - orgel, synt, piano (5)


"Maskinerna är våra vänner" heter det ju. I sådana fall är den här plattan undantaget som bekräftar regeln. Förutsättningar inför den här plattan var lysande, bra låtar, tight band och gott om tid.



Men tyvärr fanns det en fundamentalistisk övertro på apparater på MNW just då, så när alla inspelningar var klara schabblades dom bort i mixen. är det någon platta som jag skulle vilja mixa om så är det denna. Alla trummor är till exempel bortbytta mot samplade dito med anslagskänslighet noll. När mixen skulle påbörjas blev vi försökskaniner för det nya datamixsystemet. Vi hade två veckor på oss att mixa plattan - gott om tid - men första låten tog tack vare det "praktiska" dataprogrammet tio(!) dagar att få klar,

Det var kanske i desparation efter den upplevensen som "Zacke" började jobba med TV istället, maskinhysterin berodde absolut inte på honom, han var minst lika frustrerad över det som vi i bandet - Zacke var duktig och en fröjd att jobba med.
     Den här plattan måste dessutom vara den sista som MNW inte gav ut på CD - så långt sträckte sig inte digitalfundamentalismen...och jag beklagar inte saken eftersom plattan är mil från hur bra vi kunde låta live. Bortsett från ett par låtar är




singlarna bättre tycker jag.

 
1. LIBERTAD
Vi slår an med min favoritlåt på plattan, jag spelar den ofta fortfarande. Man ska inte glömma bort att den här plattan gjordes på det berusningspuritana 80-talet. Sprit och knarkanspelningar var bland det mest provocerande man kunde ägna sig åt på den här tiden, och däför haglar det av sånt på Lenin-plattorna. Ett tag var det på gång att "John L:s Guldöl" skulle köpa loss hela omslagsframsidan, men inte

ens dom vågade - those were the days!
     Apropå texten så har jag inte kollat på ett tag ifall mitt fotavtryck finns kvar vid Slussen. För den intresserade så skall det finnas på gatan utanför utgången till Nacka-bussarna och vara av Converse-sulor storlek 44.
 
2. POJKEN UTAN KAM
Lenin var skinnskallarnas favorit-hatband, dom försökte ofta sabba på våra konserter och dom gick definitivt inte att prata med. Vi i bandet hade ett möte och beslöt att




hädanefter så är det vi som slår först. När man är på en scen så syns och hörs man mest, och eftersom vi inte mesade med skinntöntarna fick vi publiken med oss. Sen var det enkelt att med gemensam kraft helt enkelt lyfta ut dom från lokalen, varefter alla återvände och fortsatte konserten som en enda sammansvetsad familj.
     Min närmsta gångväg hem från city gick dessutom förbi helikopterplattan vid Gamla Stan, där dom brukade sitta och chimpansa i sig folköl och mucka. Jag vägrade att ändra rutt för deras skull, och det

enda som hände var några enstaka muttranden - dom var inte bara dumma, dom var minst lika fega!
 
3. DEN PRÄKTIGE
Med lite perspektiv ser man bättre hur pass färgad den här plattan är av att vi repade på Fryshuset just då. Den instutitionen hade verkligen rockenrollfaktor noll! Styrt av den självutnämnda ungdomsgurupampen Ayatollah Carlberg, finansierat av organiserat studiecirkelmygel och med Hildebrand, Carola och Ultima




Thule rännandes i korridorerna - hur bra trivs en Johansson där?.
 
4. VATTEN
Låten skrevs redan på Strindbergstiden och egentligen gav jag bort den till Strebers(!) av alla band, men dom spelade aldrig in den. Den här brukar många skrika efter när jag spelar ensam. Man kan väl kalla den för en kemifilosofisk betraktelse om man vill vara pretentiös...och det vill man ju!

5. SHANGRI-LAND
Tydligt insprerad av "Jackie Wilson said" med Van Morrison, jag har alltid tyckt om sväng-soul-shuffle och ville testa att göra det akustiskt med stenkakesound. Storebröder har vi allihopa, och den här sången är till dom.
 
6. KUNG AV KRIG
Journalisten Ulf Nilssons stora idol Ronald Reagan var presidentpajas vid den här tiden och höll som bäst på med sitt "Star Wars"-projekt. Vem behöver en bättre ursäkt




John Lenin live-bild från göteborg

Kolorerad orkester i Göteborg, Johan och Peter Sjölander.
(foto: Anna-Lena Ekeblad)




för en anspråksfull power-ballad på dryga nio minuter? I samma veva var hans fru på besök för att stötta en "say no"-kampanj som gick ut på att man skulle kölhala alla narkotikamissbrukare med lagens hårda knytnäve. Lasse Berghagen passade för övrigt på att ta en tété a tété med henne på Grand Hotel när tillfälle gavs. Vem fan behöver satirprogram när vi har verkligheten?
 
7. VI KOMMER ALDRIG FRAM
Det är en väldigt svart sång det här, och trots att den är

många år och mycket har hänt så har inte så mycket hänt egentligen, eller?
 
8. DOM ÄLSKADE
Min andra favoritlåt på plattan. Det här kan inte sägas enklare, så den får tala för sig själv.
 
(9). TACK-LISTAN
Tack-listor brukar inte höra till det intressantaste på en platta, men den här är faktiskt såpass fyndig att den bara måste få vara med.



Övriga medverkande:

 
Sigge Frenzel - piano, orgel(8), synt
Erika Essen-Möller - kör (6,8)
Elsie Petrén - sax (8)
Lasse Zachrisson - dragspel(6)
Peter Hunter & Johan Wagner - gitarrsolo(2)
Jan Zachrisson - synt
John Lenin & Zacke - kör
Vaxholmsfilharmonikerna - ståkar
Humlegårdens Brassensemble - blås


1.  LIBERTAD
2.  POJKEN UTAN KAM
3.  DEN PRÄKTIGE
4.  VATTEN
5.  SHANGRI-LAND
6.  KUNG AV KRIG
7.  VI KOMMER ALDRIG FRAM
8.  DOM ÄLSKADE
(9.)  TACK-LISTAN