ÅRSLISTA FÖR DET GUDSFÖRGÄTNA ÅRET 2011

…med reservation för en massa saker, företeelser och människor som jag missat. Ett helt år blir rörigt att hålla reda på i en slarvgubbes osorterade hårddisk till hjärna.

Årets överraskning:
Att ett tämligen grottigt gig visar sig vara en gigantisk överraskningsfest för lilla mig med en hel armé fina vänner lurande i buskarna. Att samma kväll dessutom presenteras med hyllningsplattan ”Världens Bästa Johansson” visar bara en sak: Jag har världens bästa och finaste vänner. Tack för att ni finns, och jag hoppas att jag gjort mig förtjänt av er.

Årets förlossning:
Mitt album ”Svea Rike Rivjärn” släpptes till slut efter mer än femton års förlossningskramper. Å andra sidan blev plattan precis som jag ville ha den, och jag visste verkligen vad jag ville säga.
Miljoners tack till broder Christian Edgren, alla musiker och alla andra inblandade!

Årets smussel:
Annelie Morey, Frans Haraldsen, Fredrik af Trampe, Isak Edh, Nenne Zetterberg och många andra – som lyckats hålla både ”Världens Bästa Johansson”-plattan hemlig och dessutom ro iland detta gigantiska projekt. Antingen har ni varit fantastiskt hemliga eller också är jag helt blind. Förmodligen är det något slags kombination.

Årets rykte:
Johan Johansson lär ha gått runt på gården i Kvarteret Linjalen och hotat folk med kniv. Den som misslyckas med att ombilda ett kvarter till bostadsrätter kan ju, om inte annat, börja sprida knasiga rykten.
Själv är jag inte mycket för det där med att kniva folk – något som ryktesspriderskan själv bör vara tämligen tacksam för.

Årets Svenska platta:
KG Malm – ”Murardrömmar”
Roger Karlsson – ”In i äventyrets vilda labyrint”
Veronica Maggio – ”Satan i gatan”
Blandade Artister – ”Världens Bästa Johansson”
Johan Johansson ”Svea Rike Rivjärn” (jo, jag är jävig – men ska man tycka så ska man)

Årets utländska platta:
Jag har fan ingen koll längre, i alla fall inte på när plattor kommit ut. I år har i alla fall de här spelats mest:
Café de Paris – 50 French Classics
Brigitte Bardot – BB, The best of
The Fine Arts Showcase & The Electric Pavillion
Kinks – Something Else
Loudon Wainwright III – Social Studies

Plattor att se fram emot:
Nippe Svensk
Love Antell
Cotton Mather – ”Kontiki” i deluxe-utgåva
Only Ones

Årets konserter:
Sinn Fenn – Östersjöhallen, Karlskrona
Stefan Sundström – Storsjöyran
Kristian von Svensson – Tangopalatset, Malmö
Flykten – Kafé 44, Stockholm
Nippe Svensk – Kompledigtfestivalen, Köping
Freddie Wadling – Bryggarsalen, Stockholm

Årets egna konserter:
Kafé 44, Stockholm (med Världens Bästa Jävla Band)
Coasters, Skellfteå
Bio Rio, Stockholm
Café Dubbelgöken, Göteborg

Årets sanslösaste konsert:
Nykarleby, Finland, tillsammans med Sanna Carlstedt. Jag har aldrig skrattat så mycket under ett dygn. Tack till Sven Nyman med familj & vänner för en alldeles fantastisk upplevelse!

Årets turnéschema:
Bobo Ölander. Turkmenistan på onsdagen och Kulturhustaket på torsdagen. Fika i Istanbul däremellan.

Årets västgötaklimax:
När det brann i huvudet på scenchefen på Peace & Love, och han avbröt Branschens konsert  35 minuter för tidigt.

Årets debut:
Rickard Donatellos solodebut på Kompledigtfestivalen, Köping

Årets nykomling:
Elsa Sjögren

Årets röst:
Christian Kjellvander – som att höra gud öppna strupen och ta ton

Årets låt:
Fredrik af Trampes version av ”Spanska Flamman”

Årets mest välförtjänta:
Henrik Dorsin fick Karamelodiktstipendiet
Olle Ljungström fick Cornelispriset
Johan af Donner fick fängelse
David Shutrick fick en grammis
Alla pris och lovord som tillfallit Jenny Wrangborg

 Årets böcker:
Kalle Lind – ”Människor som haft fel”
Kajsa Grytt – ”Boken om mig själv”
Bosse Löthén – ”Jag älskar den pojken”

Årets film:
Har ingen koll där heller, men det släpps alldeles för lite konstig gubbsjuk tjeckisk film i det här landet.

Årets TV:
The Yes men saves the world
Dag

Årets återutgivningar:
Boxen med Tages alla 5 studioalbum
Carl-Johan Vallgren ”Till Herr Bachmanns broschyr” på pocket
The Move – ”Looking on”

Årets mest besökta hemsida:
Alliansfritt Sverige

Årets följetong:
Mediadrevet mot Håkan Juholt
Onsdagskonserterna på Skål!
Frasses körkort

Årets ofrivilliga komiker:
Ulf Brunnbergs sommarprogram
Carl Bildts slingrande om sina skumma affärer med Lundin Oil
Sofia Arkelsten i största allmänhet

Årets finaste hjärtekrossare:
Proppmätt. Vilken fantastisk snubbe!

Årets plågsammaste hjärtekrossare:
Förtroendet att spela på någons begravning är en hedersbetygelse, om än något plågsam. Men att göra det när fina och kära vänner begraver sitt älskade barn går inte att beskriva. I en lokal full av människor drabbade av total hjälplöshet är några löjliga toner en futtig hjälp.

Årets telefonsamtal:
När Anders Burman ringde och öste beröm över ”Svea Rike Rivjärn” växte jag minst ett par decimeter.

Årets trevligaste nya bekantskap:
Carina Hedlund. Tack för allt från bildlån till glada tillrop och support.

Årets bar:
Juiceförsäljarna på Djemaa el Fna, Marrakech
U Cerneho Vola, Prag
Rum 437, Clarion Hotel, Storsjöyran Östersund
Vinbaren ”Vad-den-nu-hette” på Rue Caulaincourt, Paris

Årets dryck:
Strömsholmsbryggeriets Kanal-öl

Årets gästfriaste:
Lars Demian. Tusen tack för lokal-lån.

Årets Sverige-jojo:
Pelle Andersson, som tammefan är överallt hela tiden.

 Årets hantverkare:
Fredrik Fagerlunds suveräna instruktion i golvläggning.
Tapetserardrottningen Annelie Morey

Årets bulvan:
Qina Hermansson – mitt ekonomiska alibi. En fôr tacke!

Årets förhandlare:
Annelie Morey köper en lampa på basaren i Marrakech.

 Årets plagg:
Fredrik Gleissners allmoge-träskor

 Årets tappraste:
Fredagspubliken på Kompledigtfestivalen i Köping. I ett aldrig sinande spöregn stannade alla kvar och såg till att det blev en toppendag i glädjens tecken.

 Årets mest återkommande tema:
Döden. 2010 avslutades med att många vänner tvingades säga adjöss till John Lenins trumslagare Ola Norrman – en levnadsglad broder och far till fem barn, som försvann alldeles för tidigt.
2011 skulle tyvärr innebära att det kom mycket mer av den varan. På det sättet verkar det ha varit ett förbannelsens år. Folk dog som flugor det här jordevarvet. Alldeles för många var dessutom på tok för unga. Sjukdomar, trafikolyckor, bränder, förgiftningar – vad var det som hände egentligen? Ni är många som är saknade i vilket fall som helst.

 Årets mest saknade:
Alla under föregående punkt
Magnus Krog
Traxtonstudion, Söder Mälarstrand
Sunkits måndagsklubb
Vaclav Havel
Ricky Bruch
Det lilla uns av demokrati som fanns i Stockholms Stadshus

Årets kämpar:
Per & Lotta Granberg
Annelie Morey
Nätverket Rädda Hyresrätten

Årets civilkuragepris:
Benny Andersson
Ali Esbati

Årets pajasar:
Alliansen
SJ
Sveriges löjligt vinklade media
Katrin Zytomierska
Den anonyma tönten bakom bloggen Pylon of the pit

 Årets fegaste:
Katten Sara – gömmer sig när det passar
Fredrik Reinfeldt – gömmer sig när det passar

Årets vad-var-det-jag-sa:
Eurokrisen
Börsraset
Bostadsbubblan
Occupy Wall Street-rörelsen – en snöboll i rullning

 Årets orsak-till-att-fundera-på-att-återinföra-dödsstraffet:
Carema, Attendo Care och alla andra riskkapitalister inom skola och omsorg.
De ansvariga politiker som släpper dessa klåpare lösa att plundra våra gemensamma tillgångar.

Årets huliganer 1:
De idioter som kallar sig ”aktiva supportrar” som skämmer ut sin stad genom meningslöst våld utan att ens våga stå för det elände de ställer till med.

Årets huliganer 2:
De idioter till politiker som kallar sig ”aktiva fastighetsförvaltare” som skämmer ut sin stad genom meningslös nermontering av gemensamma tillgångar utan att ens våga stå för det elände de ställer till med.

 Årets insikt:
Stockholm går snart inte att bo kvar i längre. Hur blev min hemstad ett fäste för egoistiska, oempatiska och totalt hänsynslösa marknadstalibaner, och vad ska det tjäna till?

 Årets svikare:
Joakim Larsson och andra ansvariga i Stockholms stadshus, som först hävdar att ”de boende själva skall bestämma” om de vill ombilda sina bostadsområden eller inte. När hyresgästerna i Kärrtorp och Bredäng väl bestämt sig bröt man sitt löfte och sålde 1100 lägenheter till ett ytterst tvivelaktigt fastighetsbolag. Ännu ett av många exempel på hur ruttet Joakim Larsson har för vana att missbruka sitt politiska förtroende, och hur han konsekvent undviker alla former av debatt och dialog.

 Årets lokala skandal:
Slussen. Stadshusledningen klubbar ett idiotiskt förslag som ingen vill ha, bara för att ”något måste hända”. Resultatet: En odemokratisk cirkus som lär pågå i många år till.

 Årets Bagdad Bob-revisionister:
Regina Kevius och Christer G. Wennerholm. Herregud så pinsamma de människorna är.

 Årets utvandrare:
Frans Haraldsen. Du är redan saknad, men Öland och Kalmar har all anledning att glädjas – så det jämnar ju liksom ut sig.

Årets arbetskamrater:
Många, men framför allt Rickard Donatello, Christian Edgren, Frans Haraldsen, Per Granberg och Sanna Carlstedt. Tack för att ni finns och orkar med mig!

Årets förlåt-mig:
Alla vänner som jag inte hunnit eller kunnat höra av mig till.
Alla mail som jag slarvat med att svara på.
Alla som drabbas av min ostrukturerade natur.
Jag har inga bra ursäkter – jag borde ha stryk.

 Årets förhoppning:
Att alla härliga vänner ska få ett bra år.
Att jag ska få spela för så många människor som möjligt.
Att fler människor skall begripa att allt här i världen inte går att mäta i pengar.

den 1 januari 2012
Johan Johansson